A spenderar lördagkvällen med De Tråkiga Amerikanerna och jag sitter hemma. Efter otaliga försök till umgänge med DTA var det nog kommentaren "tjejer kan inte vara roliga, jag kan inte komma på en enda rolig tjej i hela världen" som gjorde att jag gav upp. Och då har jag redan genomlidit konversationer där min hjärna hotat med självmord, öronen krullat ihop sig som bränt näver i ren frustration och där jag varit tvungen att bita mig så hårt i tummen att den börjat blöda för att inte utstöta ett högt, klagande JAG STÅR INTE UT MÄNNISKOR JAG STÅR INTE UT MED ER!!! ...vilket i och för sig hade varit helt okej med tanke på att de inte fattar vad jag säger. Eller lyssnar när jag säger det. Men de efterföljande kaskadkräkningarna, skriken och kvidningarna i fosterställning hade kanske påkallat ett uns av jobbig uppmärksamhet som jag inte var på humör för just i kväll. Plus att de skulle äta koreansk mat och jag är så JÄVLA LESS PÅ KIMCHI!!!
I stället har jag sminkat samt parfymerat mig och kollat på deppiga relationsdraman (Blue valentine vann ligan) och ätit chokladkakor. Och mediciner. Chocolate and drugs alltså, allt en flicka behöver en ensam lördagskväll!
Ps. Bilden på Marilyn förresten - hon skulle kunna ropa saker i stil med "tjoho jag älskar att leva" och skratta sådär härligt porlande och vackert, men hon skulle precis lika gärna kunna utstöta ett högt, utdraget VÄÄÄÄÄÄÄÄS (fast CHHHHHHHHHHH). Det gör mig galen att tänka på det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar