tisdag 20 september 2011

små steg framåt/bakåt

Usch. Det är helt förbannat jävla överjobbigt att göra slut med någon man varit ihop med i sex år. Jag fattar inte hur man gör. Åker man till Stockholm och unnar sig saker? Eller isolerar man sig i en trästuga någonstans i norrlands inland, lyssnar på sinnessjukt hög depp-country, går ensam i skogen under skymningen och eldar eldar eldar i kaminen tills till och med könshåret luktar brandrök?

Jag provar mig fram, kan man säga

Nyss lyssnade jag för övrigt på Melissa Horn på jobbet. Kändes som en grej man ska ha gjort. Vet inte varför, men det gjorde mig djupt illa berörd

fredag 29 juli 2011

Norrlandsporren fortsätter

Idag flyttades jag från stora villan på höjden med utsikt över sjön till en stuga i skogen. Det vill säga ett steg närmare vansinnet. Men vad gör väl det, norrländskt vansinne i skogen är ju liksom inte ens jobbigt, bara härligt kufiskt? Mystiskt? Magiskt? Sexigt? Allt det där man alltid velat vara 


Här kan man försvinna in bland träden och hitta ett kalhygge med en miljon blåbär



gräva spännande gropar



märka in helt enorma områden som sitt revir, njuta av all den magi som ryms i ordet "rotvälta"


gå till stugan vid sjön i bergen, där byborna brukar festa på ärtsoppa och hemkört 


läsa om gamla brott i bygden 



titta på all stillhet som ryms i en djup norrlandssjö 


dricka tusen liter vatten, gå hem igen

torsdag 21 juli 2011

norrlands guld

Vi letade efter en loppis, men den var stängd. Fortsatte köra tills vi hamnat i västerbotten. Där såg vi den här skylten 


Och då bara MÅSTE man ju gå på upptäcksfärd! Och inte in i sitt själsliga mörker för en gångs skull, utan ute i den ljusa VÄRLDEN! 


mmmm världen. Ibland gillar vi faktiskt varandra, du och jag. 


Kom till en älv. Eller fors? Hursomhelst - en plats där själslig ro blir till


och livsnjuteri. Ja herregud om jag inte älskade mig själv så mycket skulle jag tycka att det här var ett fullkomligt olidligt blogginlägg. Ni som känner mig unnar mig säkert detta, ni vet ju att det bara är en tidsfråga innan jag står på nån mörk sten i skogen och skäller ut ångestfyllda besvärjelser i natten (igen). Eller bara... tittar på tv. Liggande och osmakligt mätt. 


Men där är vi inte än. Vi är vid en älv. Och det finns faktiskt bara ett sätt på vilket man kan ta sig an en norrländsk älv en varm sommardag


naken och solvarm 

tisdag 19 juli 2011

Kina?

Visst har det varit skön Kina-stämning i de senaste inläggen? Trångt med folk, intensiv biltrafik, svett, ris och frustration?

Nä. För jag åkte hem. Och i början av augusti åker jag bort igen, fast då bara ett par veckor eller så. Jag vet typ ingenting om vad som kommer hända i framtiden och jag vill inte riktigt tänka på det heller. Inte än. Jag tänker på annat istället. Som det där med hygien och hårborttagning, som P1 ägnade typ en timme åt förra veckan. En slags mikrobiolog eller liknande förklarade exakt hur äckligt det är att duscha och raka sig men värst av allt: att vaxa sig. Hon riktigt skrik-frust-skrattade bara vid tanken. Och det gjorde jag med. Delvis för att hon lät så rolig, som en klassisk nörd med hästpåbrå (som jag själv, ungefär), men mest för att jag äntligen fått rätt i mitt hygien-förakt. Eller var jag bara less?

Vad jag däremot inte är less på är att blogga. Frågan är bara hur. En gång försökte jag vara lite rolig, nu  vet jag inte vad jag är. Lugn och tillbakalutad kanske. Men snart kommer jag beblanda mig med människor igen och då vet man ju hur det blir. För mycket av allt. Särskilt könsord. Det är något med normbundet inrutat socialt umgänge som bara tvingar mig att skrika könsord. Och tänka på hur min mun drar till höger när jag ler.

Gud. Människor. Hur gör man? Vet någon?

Down in yon forest II







måndag 18 juli 2011

Down in yon forest

Min andra bok, den som ska vara lite svår sådär börjar så här: 

När hon var barn hade ett löfte om magi vilat under varje rotvälta, i varje skogstjärn och koltrastsrop. Hon hade gått på stigen och sökt efter tecken på kommunikation, symboler, ett hemligt språk som bara hon skulle förstå.






Men igen då: fan vad skönt det är att vara hemma. Nu ska jag köpa ett hus i skogen och bli galen på riktigt! :D