lördag 11 december 2010

Hong Kong!


Efter två flygningar och... 300 transitbussar landade jag i Hong Kong, som gjort sig härligt upplyst och festfin för min skull. En dam på snabbtåget från flygplatsen sa att jag måste se lasershowen i hamnen som pågår 20.00-20.15. JA, tänkte jag, det MÅSTE jag! Hade ca 3 minuter på mig att hinna så jag sprang under neonskyltar och applicerade läppstift samtidig, slängde mig i en buss, slängde mig över främlingar och ba LASER JAG MÅSTE SE LASER!!! Såg denna vy från bussätet, fell in love med stan, såg lasern skära genom natthimlen, hoppade av bussen, sprang till utsiktspunkten vid vattnet och... lasern stängdes av.


Promenerade sedan planlöst längs med gator, in i gränder och lite överallt. Hjärnan: HEJ blinkande neonskyltar HEJ galen shoppingmall HEJ strippshow med dunka dunka HEJ rykande skramlande uteservering HEJ tutande nattrafik HEJ folkmassor HEJ galen juldekoration HEJ epilepsi HEJ HEJ HEJ


HEJ juldekorerad galen shoppingsmall


HEJ rykande uteserveringar! Här är jag på väg till templestreets nattmarknad. Gatorna kokade av liv, uteserveringar, krabblukt, nudlar och konsumtionslystnad. Jag åt vårrullar med skaldjursfyllning och övade på att dra djupa, lugna andetag


På nattmarknaden gjorde jag de oklaraste köpen i mitt liv, däribland en gummihöna som nu fått namnet "knullhönan" eftersom det är vad A kallar mig ibland. Vet ej varför så fråga inte. Köpte även en slags batteridriven apa som skrämde mig på djupet av min själ. "Den ska A ha", tänkte jag genast. Återigen - vet ej varför



När jag kom tillbaka till det som hotellpersonalen lite på skämt kallat för "rum" var jag utmattad, svettig, glad, epileptisk och lite förvirrad av mina nyss uppvisade shoppingpreferenser. Upptäckte att toan saknade både handdukar och shampo, vilket ledde till att jag under natten drömde mardrömmar om att vakna med skitigt, svettigt hår som jag inte skulle kunna tvätta utan tvingas gå FUL på Hong Kongs gator tills det var dags att återvända till flygplatsen. Och TÄNK - nästa dag blev drömmen sann! Fantastiskt, inte sant?


Men jag var på bra humör ändå. Och rött läppstift kan maskera den allra risigaste håruppsättningen (ska börja blogga för elle.se?)! Åt underbar frukost/lunch på restaurang uppe i ett höghus efter tips från "mannen på gatan". Fick eget litet bord vid fönster i solen och åt små, heta vårrullar, ångkokt dim sum med räkor och dim sum med grönsaker. Oh! Fick även en egen liten grön kanna med gott grönt té som jag smuttade på samtidigt som jag tittade på utsikten (med djup blick, ni vet). Kände mig som en liten mysig Agatha Christie-tant som trivs i sitt eget sällskap och typ skriver böcker i hjärnan när hon sitter ensam på restaurang


Sen tunnelbanade jag till nästa turistmål



Hong Kong by day. Att gå på gatorna i dagsljuset gav ungefär samma känsla som man får när man står kvar på nattklubben efter att lamporna tänts och man ser skräpet på golvet, fimparna på borden och slitaget på möblerna. Gillade stan nästan ännu mera då.


Även om den bjöd på ett par riktigt, riktigt obehagliga syner


Vid tretiden på eftermiddagen var äventyret över. Två flygningar, 400 transitbussar och en 3 timmar lång försening senare var jag tillbaka i ett svinkallt Beijing. Tacklade mig fram som värsta kinesen i taxikön och sprang likt en tjurrusare i... Pamplona? till en chaufför som spelade kinesiska smörballader när han körde genom den sovande mångmiljonstaden. Väl hemma väckte jag A med världens läskigaste apa. Slutet gott, allting gott! Och: Nu kan jag vara kvar i Kina i typ 2 månader till utan att riskera böter. Tack Hong Kong.

4 kommentarer:

  1. Vilket läskigt litet barn. Lite 'Omen' känsla över den ungen.

    Stefan

    SvaraRadera
  2. Det var så många känslor över den ungen. Ingen av dem var bra.

    SvaraRadera
  3. När jag var i Hongkong tänkte jag typ "hit ska jag flytta nångång". Lite halvogenomtänkt. Vad tänkte du? (Utöver "En batteridriven apa ska A ha").

    SvaraRadera
  4. Jag tänkte exakt samma sak! Sen tänkte jag: ...eller vill jag verkligen bo i en.. discokula? Kanske vill jag det. Ett tag. För det var så jävla jävla koolt att jag nästan kände mig lite kool jag med

    SvaraRadera