Gårdagsnatten var vansinnig på många olika vis. Jag kan ge ramen så får ni fylla i resten själva: I Bangkok arrangeras varje månad en så kallad "bar crawl" i ett sånt där hett klubb-distrikt. Man dyker upp på bar nummer ett innan klockan 22, får ett armband och sen går man runt mellan olika barer/klubbar och dricker typ gratis (en drink ca 25 spänn), samt på riktigt gratis. Har minne av en bartender som kommer fram med en full vodkaflaska å ba: GAPA. Sen häller han.
Jaja. Lyckligtvis har jag 30 års erfarenhet av att vara gris så mig rådde de då inte på
Hade däremot en tragikomisk stund med en svensk typ 24årig tjej. Det gick till så här:
Hon: hur gammal är du?
Jag: Tretttio!
Hon: Va?
Jag: TRETTIO! JAG ÄR TRE-TTI-O
Hon: ...
Hon: Ehm... du ser ut att vara typ... 24?
Jag: Haha jaså? Men det är jag inte, jag är TRETTIO!
Hon: ...
Hon: ...
Hon: (Får något medlidsamt i blicken!!?) Alltså, ålder spelar ingen roll! På riktigt, jag tycker inte det, det spelar ingen roll alls!
Jag: (skrattar) Jag förstår inte, varför berättar du det för mig?
Hon: *försvinner*
Känslan av att aldrig vilja komma hem till Sverige igen växte med ytterligare 389 meter
Något att jämföra med:
Kambodjansk tjej: How old are you?
Jag: Thirty!
K: Haha really? You look like 24!
Jag: Well, I'm not!
K: Ok! You want another beer?
Om detta har något med kultur att göra eller om det bara handlar om olika softhetsgrader hos olika människor orkar jag inte analysera här. Men Kambodja leder ligan oavsett, på så många olika sätt
Sen kom vi till klubben där man dansade på ett stort podium och herregud. Det var som en scen ur Buffy, när det kommer en läskig musikaldemon till Sunnydale och förhäxar folk så att de dansar och sjunger så länge och intensivt att de slutligen självantänder (sålde nyss min själ till djävulen för att få denna magiska kraft) Mulliga thaibrudar, snuskiga hångelpar, glada Jason Mraz look-a-likes, ingen kom undan mig. Ingen ville komma undan mig.
Tänker INTE analysera om något i föregående mening är en efterkonstruktion. Tänker äta glass och se Anthony Hopkins bli besatt av djävulen istället
Åh, den där åldersdiskussionen får jag ha VARJE dag. Jag drabbas av spleen vareviga gång.
SvaraRadera/Stefan
det var första gången i mitt liv som någon reagerat negativt på min ålder. Som att det var synd om mig? Hur kan det vara synd om mig, jag är ju skitbra ju? Samma person tyckte också synd om mig för att jag ränner runt över asien och "finner mig själv". Själv tycker jag att det är en av de största lyxgrejerna jag unnat mig!
SvaraRaderaNä, för är man tretti nånting så ska man bo i ett radhus och producera 1,5 små bäjbisar. Annars är det klart synd om en.
SvaraRaderaJag håller på dig Jessica. Du är så jävla cool!
/Stefan
30 är pondus. 30 är bra. Vilken ålder man än har finns det krav och förväntningar. Screw them typ.
SvaraRaderaDu verkar må bra där du finns just nu. Det är coolt.
Jag har en fyraåring. Om det är någon som inte vet vad det innebär så är det en rollercoster av känsloutbrott dagligen. Han är fyra och kallar sig "nästan vuxen". Ja, inte långt ifrån kanske... Så jo, jag känner mig som 30. Ibland som 100. Men ibland också som 4.
/Sara
Jag är 30 men 17.
SvaraRaderaHa! Å herregud du tragiska mänska som är ute på barhopping vid tretti års ålder... ;-) Jag har en liknande berättelse. Jag stöter på en av mina elever på en nattklubb och vi småpratar lite. I slutet när jag ska gå viskar hon till mig:
SvaraRadera"jag lovar att inte säga till NÅGON att jag har sett dig här"
man'ba': wtf?!?!!!!!
stefan: äsch då! Inte lika kool som duuuuuu (jag har allt sett fotona!!)
SvaraRaderasara: fina fyraåringen! Båda två.
ojet: man fattar ingenting! på riktigt alltså - jag fattar inte?