Ni vet när man är påväg att morgonfisa men så känner man att nejnejnej jag kommer bajsa ner lakanen? Så vaknade jag i morse och GUD så mycket man älskar livet då! Skulle egentligen åka till Angkor Vat och härja runt i Indiana Jones-stil* bland gamla stentempel, murgrönor och diverse tropiska ljud men då jag föreställde mig hur jag sket på mig halvvägs uppför nån 100 meter lång trapp med ca 89 backpackers i röven alternativt kaskadspydde från nån äventyrlig bergstopp så kände jag typ... NEJ. Ligger nu i sängen och knarkar AC:n, lyssnar på gatuljud (motorcyklar motorcyklar och motorcyklar, ett par gamla skator som säger skvääääääk (bara VET att jag kommer återfödas som en skabbig gammal SKATA!) och vatten som spolas/hälls ut nånstans). Dagen kommer istället ägnas åt stillsamma gatupromenader och min stora kärlek: internet. Eller? Känns det inte lite bättre nu? HUR VET MAN!? *testar att fisa......*
*om han haft en fäbless för galet mönstrade klänningar och sandaler med rosa bjällror på. På riktigt - det låter "pling pling pling" varje gång jag sätter ner foten. Olika typer av boskapsdjur dras till mig utan att själva förstå varför)
Själv har jag haft magsjuka denna vecka, närheten till en toalett är ett KRAV även efter då det fortfarande känns ovisst om det faktiskt har gått över eller inte. Anyway, jag har haft det så pass mycket nu de senaste åren så jag vet att jag kommer att må bra igen, men det känns ju lite som att kroppen dör varje gång.
SvaraRaderaTotally love reading your bloooog. Vissa saker har jag inte ens någon respons på, du vet om massgravar och tortyrfängelset, det är bara... ångest.
Miss ya crazy.
/Sara
Nej, den känslan känner jag inte alls till.
SvaraRadera..:P
sara: ångest! så skönt att jag besökte dessa platser när jag redan var på väg in i en stundande kris. Grädde på moset
SvaraRaderamadde: nej, det gör ingen kvinna! För vi producerar inte bajs, bara blommor barn och regnbågar