My heart is a longing

- saknar du sverige nånting då?

- njaaää.....

Det kändes lite kallt. Mot Sverige. Jag har ju bott där i närmare 30 år, någonting måste väl vara tillräckligt bra för att det ska spritta till av vemodig längtan ibland? Och VAD skulle Sverige säga om h*n visste!? Skulle det bli sårade känslor, skulle skogarna självantända, bergen sjunka ihop som stuckna ballonger, sjöarna torka ut och lämna fiskarna sprattlande på rygg? Skulle Kungen, lite förvirrat sådär, krypa ihop i ett hörn och gråta? Skulle mina kvarlämnade kläder och böcker, under ett ilsket inferno av vindar, blixtar och magisk rök, förvandlas till högar av vassa tallbarr?

Av närmast skuldmedvetna orsaker satte jag mig ner och skrev en lista. Den blev såhär: 

* Vita sommarnätter med dimma över sjön

* Ljumma kvällar på gnekande brygga, doften av sötvatten och ljudet av vinden som drar genom vassen

* Lägdor med midsommarblomster och smörblommor

* Gräddfil + gräslök + hembakt tunnbröd + nypärer + smör + västerbottenost + surströmming

* Farmors svartvinbärssaft och kanelbullar på stranden, barn med sval, nybadad hud och sandiga fötter

* Grå himmel over grå skogssjö, höga vajande gubbtallar och gamla granars släpande långkjolar.

* Kärva kalhyggen med stubbar, stenblock och lingonris

* Koltrastar och svalor, vänner och familj

* Trocadero, piggelin och förnedringsporr

Såååååå det där stora, gamla huset som ligger vid en sjö i norrland, när ska jag köpa det då? I morrn? 

(eftersom jag sitter i en studentkorridor, främst befolkad av koreaner och japaner, i en byggnad som är omgiven av hundragradig asfalt på andra sidan jordklotet har jag inte kunnat ta den bild. Istället har jag snott den från en tjej som kallar sig "lilla fröken" och som bloggar på DEN HÄR adressen.) 

(Får man ens göra så?)