Idag flyttades jag från stora villan på höjden med utsikt över sjön till en stuga i skogen. Det vill säga ett steg närmare vansinnet. Men vad gör väl det, norrländskt vansinne i skogen är ju liksom inte ens jobbigt, bara härligt kufiskt? Mystiskt? Magiskt? Sexigt? Allt det där man alltid velat vara
Här kan man försvinna in bland träden och hitta ett kalhygge med en miljon blåbär
gräva spännande gropar
märka in helt enorma områden som sitt revir, njuta av all den magi som ryms i ordet "rotvälta"
gå till stugan vid sjön i bergen, där byborna brukar festa på ärtsoppa och hemkört
läsa om gamla brott i bygden
titta på all stillhet som ryms i en djup norrlandssjö
dricka tusen liter vatten, gå hem igen
Landsbygdsporr, indeed. Vill också fly stan o alla människor. Framförallt människorna.
SvaraRadera/Stefan