HEJ alla glada konsumenter!

Om man bor i Beijing så förväntas man shoppa. Allt tillverkas här, allt säljs här och därmed kan allt köpas här. För en bitvis osäker kinahora med shopaholic-tendenser skulle detta lätt kunna leda till fullkomlig undergång, men när man samtidigt kan se de negativa effekterna av "störra bättre och mer mer mer" (Beijing är just nu en av världens mest förorenade städer och Kinas kamp för att vara en av världens ledande ekonomier har lett till en sanslös exploatering av landets naturresurser) blir man faktiskt lite avtänd.

Fast bara lite.

I måndags var det stora handla-julklappar-dagen för mig och A. Eller, för mig var det det, A gick mest omkring och flåsade i alldeles för varm jacka och flörtade med alla kinesiska försäljare. De älskar honom så sjukt mycket, varje liten butik han stannar vid förvandlas snabbt till en stor fnissfest med vippande ögonfransar och tvinnade hårslingor. Men jag blir inte avis, vet ju att A föredrar en sträng psychobitch framför alla humorlösa (kineser verkar hittills väldigt dåliga på ironi, sarkasm eller bara... skämt?) snyggingar som skulle dyrka honom förbehållslöst. Eh...?

Hursomhelst.

Vi åkte alltså till silkmarket, det där enorma konsumtionsmeckat där hurtiga svennisar med förkärlek till JL-bälten och synnerligen trista ralph lauren tshirts shoppar canadian goosekopior och sen berättar (med stoneface) för fotbollslaget hemma: "priset startade vid 5000 men jag fick ner det till 450. Sjukt bra".

(PLATS för djuplodande analys med nyckelorden varumärke, kopia, konsumtionssamhälle, JAGET, konstruktion, identitet, ångest, hjälp)

Jag å andra sidan köper mest små ulliga gosedjur som kan sjunga och vifta på öronen! Ska fylla en bassäng med sånna och bara rulla runt i dem tills jag känner mig älskad och hel på insidan. (grattis alla ni som förväntade er en bra julklapp från Kina förresten).

Förutom fnissfester och ingredienser till ett läkande fluffbad så erbjuder silkmarket också intensivträning i prutande, något jag är i stort behov av. Lovar att jag blir skinnad 5000 gånger varje gång jag sätter foten på en marknad, vill ju vara trevlig och omtyckt av alla?! DÅLIG strategi. Idag har jag en bättre: Diskutera, skämta, spela teater, låtsas gå därifrån (BÄST!) och: våga stå emot ett köp om slutsumman inte känns bra. Att fråga om pris på kinesiska är ett annat asbra knep, alla blir så lugna och sansade.

Fast inte alltid. Ibland råkar man fråga om pris på något man inte är säker på att man vill ha (misstag 1), de svarar en hutlös summa och så svarar man med en lägre. (misstag 2) Well, har man påbörjat en prutning så har man också påbörjat ett köp och då är det KÖRT och i nästa sekund står du där och försöker bända loss din arm från en märkligt stark 20kilostjej som skriker NAME YOUR BEST PRICE MADAAAAM om och om igen som om hon vore en kanal för konsumtionsdjävulen himself och det enda som kan rädda är en A som skamlöst flörtar en fri från situationen. God bless those me-love-you-longtime-ögonen!

...men ni som förväntar er julklappar - vill ni ha rosa, dansande kanin eller skrikande, hoppande apa?

Livet, tagning 7648967493:

nyss sjöng A nån av temalåtarna från Disneyfilmen "Aladdin" samtidigt som jag genomförde nån slags "fridans" till - iklädd sidennegligé och leopardkimono. Det var fullkomligt magiskt.

HEJ ALLA GLADA!

...vilka DE nu är. USCH jag vill inte veta det skulle bara spä på människoföraktet. Vem säger ens så??! Jag vet att jag frågar men snälla lämna mig i ovisshet

Såhär tycker förresten en av mina mammor att jag ser ut i mina glasögon:

Ännu en sak jag tycker vi kan lämna därhän utan vidare analys

ohmyfuckinggod

Har hittat sirap. I Kina. Nu kan jag lägga mig ner och dö för jag kommer aldrig lyckas med något mer storartat. Jag skojar inte - jag har sett diskussionsforum för kinasvenskar där det föreslås att man ska samla in namnlistor till Ikea och be om sirap i deras butik. Det finns historier om desperata svenskstudenter som försökt göra egen genom att blanda smält socker och.... trolldom (hu!). Jag behövde inte göra något av detta. Jag behövde bara vara jag.

Nu jävlar blirre knäck å kolor å kletiga fingrar och kletigt hår (igår hittade A en stor sirapstova på bakhuvudet som jag sedan inte tvättade ur, inte ens innan vi gick ut och vistades bland så kallat "folk". Lekte att jag var grunge istället.) OCH: Jul.

Det blir jul.

Jul i Kina?

Sen vi kom till Kina har jag försökt förtränga hela advent-jul-grejen. Att jag inte kommer fira jul med familjen hemma, att det inte kommer gå att få tag på svensk julmat, att vi inte kommer kunna gå på mysiga adventsfikan hos kompisar och att A går i skolan på julafton. Kina = Grinchen!

På olika sätt har vi ändå försökt skapa lite julstämning i lägenheten. En ljusslinga från närbutiken har blivit min käraste ägodel, under den dansar vi till Phil Spectors julskiva och fantiserar om sådant som knäck och saffranstryffel

Apelsiner och nejlikor finns väl typ alltid att köpa. A:s apelsin fick hedersplatsen under ljusslingan. De jag gjorde såg ut som pinhead från Hellraiser så dem gömde jag i en fruktskål att njuta av när jag är ensam och på härligt ondskefullt humör (I´ve got such sights to show you!).

En populär lösning när man vill ha lite jul i okristet land är annars att åka till Ikea. Här kan man egga upp sitt människohat i trängseln eller smygnjuta av att få trycka sig mot främlingar. Själv både hatar och njuter jag på samma gång, en helt optimal känsla!

På Ikea kan man köpa julen. Eller bara vila lite i den.

Eller så kan man, vilket ca 90 % av alla besökare också gjorde, testa hur ÄGGKLOCKORNA låter. Flera gånger om. Samtidigt. Tillsammans. Jag försökte förstå varför jag försökte verkligen men jag kunde inte. Oljudet tillsammans med det intensiva analyserandet gjorde mig alldeles yr och förvirrad!

...men när jag såg pepparkakorna och vinglöggen i Ikeabutiken fylldes jag av en alldeles magisk känsla som jag tror att gemene man/kvinna kallar för "glädje" eller "äckel". Nej, glädje är det nog.

Ingvar Kamprad - från oss utlandssvenskar alla, till dig och dina gulklädda tomtar alla - vi älskar er.

Tredje advent i Kina

Att få till något bra adventsfika i Kina har hittills varit väldigt svårt, men tack vare den amerikanska mataffären i expatkvarteren kunde vi idag moffa feta pannkakor till adventsfrukost

Eftersom typ all mat äts med pinnar (och för att vi äter ute mest hela tiden) har vi inte köpt några bestick. Att äta sirapskladdiga pannkakor gick bra ändå

Väldigt, väldigt bra faktiskt

Samtidigt som vi åt komponerade A årets jullåts-playlist. Tror att Phil Spectors christmas album är årets favorit. I alla fall min.

En av dagens insikter:

Innan den oundvikliga kalla ensamma oåterkalleliga döden drabbar mig måste jag ha dansat line dance på ett litet hak i typ... Nashville