Visar inlägg med etikett bangkok. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bangkok. Visa alla inlägg

fredag 20 maj 2011

Bye bye Bangkok, Hi Hello Hangzhou


För en halv evighet sedan lämnade jag Bangkok och hamnade i Kina igen. Ni vet, landet utan roligt internet OCH (sen ett par veckor tillbaka) skildringar av tidsresande på tv och i filmer. Back to the future, Donnie Darko mf.l. är numera lika svartlistade som typ... HEROIN. Vet inte varför. Än. Men i natt, när jag sitter ensam och väljer mellan att skapa en liten kramvänlig pudel att hålla fast vid av uttjänta handdukar, lim, vansinne och dun ELLER virka 32 rosa blommor till min duschmössa, då kommer jag kanske greppa datorn istället och göra vissa efterforskningar.

Men ja, Hangzhou igen. Fast innan jag landade i A:s studentrum drog jag igenom Yunnanprovinsen längst i söder. Jobb osv. Träffade sjukt fattiga barn, hälsade på i deras hus, åt solrosfrön ur framsträckta rynkiga tanthänder, gick i koskit, kissade i grävda gropar, skakade smutsiga händer, bilade på snirkliga bergsvägar, stakade mig fram på bambuflottar (!), tog 1000 foton och åkte vidare.

Nu ägnar jag dagarna åt att svettas (igen!), jobba med tråkiga saker på café med wifi och vara trevlig. Och burdus. Och.... sååååååååå jävla trött. Vet inte om jag är sjukare än vanligt eller utbränd eller bara... död. Djupare analyser av detta samt foton kommer senare GUD så spännande!

lördag 7 maj 2011

kambodja - sverige, 209-0

Gårdagsnatten var vansinnig på många olika vis. Jag kan ge ramen så får ni fylla i resten själva: I Bangkok arrangeras varje månad en så kallad "bar crawl" i ett sånt där hett klubb-distrikt. Man dyker upp på bar nummer ett innan klockan 22, får ett armband och sen går man runt mellan olika barer/klubbar och dricker typ gratis (en drink ca 25 spänn), samt på riktigt gratis. Har minne av en bartender som kommer fram med en full vodkaflaska å ba: GAPA. Sen häller han.

Jaja. Lyckligtvis har jag 30 års erfarenhet av att vara gris så mig rådde de då inte på

Hade däremot en tragikomisk stund med en svensk typ 24årig tjej. Det gick till så här:

Hon: hur gammal är du?
Jag: Tretttio!
Hon: Va?
Jag: TRETTIO! JAG ÄR TRE-TTI-O
Hon: ...
Hon: Ehm... du ser ut att vara typ... 24?
Jag: Haha jaså? Men det är jag inte, jag är TRETTIO!
Hon: ...
Hon: ...
Hon: (Får något medlidsamt i blicken!!?) Alltså, ålder spelar ingen roll! På riktigt, jag tycker inte det, det spelar ingen roll alls!
Jag: (skrattar) Jag förstår inte, varför berättar du det för mig?
Hon: *försvinner*

Känslan av att aldrig vilja komma hem till Sverige igen växte med ytterligare 389 meter

Något att jämföra med:

Kambodjansk tjej: How old are you?
Jag: Thirty!
K: Haha really? You look like 24!
Jag: Well, I'm not!
K: Ok! You want another beer?

Om detta har något med kultur att göra eller om det bara handlar om olika softhetsgrader hos olika människor orkar jag inte analysera här. Men Kambodja leder ligan oavsett, på så många olika sätt

Sen kom vi till klubben där man dansade på ett stort podium och herregud. Det var som en scen ur Buffy, när det kommer en läskig musikaldemon till Sunnydale och förhäxar folk så att de dansar och sjunger så länge och intensivt att de slutligen självantänder  (sålde nyss min själ till djävulen för att få denna magiska kraft) Mulliga thaibrudar, snuskiga hångelpar, glada Jason Mraz look-a-likes, ingen kom undan mig. Ingen ville komma undan mig.

Tänker INTE analysera om något i föregående mening är en efterkonstruktion. Tänker äta glass och se Anthony Hopkins bli besatt av djävulen istället